min säng
jag trodde inte ens att det skulle kunna vara så skönt att lägga sig i en säng och jag avundas mig själv den tiden då jag varje kväll fick uppleva samma orgasmiska känsla av att bli omfamnad av madrassen och täcket. Det känns lika bra fortfarande. Jag har växt upp i den sängen, den är min baby och vida känd. Gudars skymning, det var länge sen jag sov som en klubbad räv.
Efter fredagen från helvetet så var en lördag utan bitterhet och elaka kommentarer väldigt välkommen. Även om jag fick gå upp tidigt som fnah för att fika med olof på tintin och diskutera vilken dinosaurie som egentligen är bäst ("t-rex är så sjuuukt överskattad"). Sedan bar det av mot solängen där jag gick första ronden mot hemköp med mamma och kom hem med fyra kassar julmat. Sedan satte vi pepparkakdegen, jag gjorde ischoklad och vi kokade knäck som blev otroligt lyckad. Vad kan man förvänta sig, vi är ju proffs.
Eftersom jag går på penicillin satt jag hemma lördagskvällen i solängen förbittrad. Sara och anton vanton kom förbi och åt av min cheesecake och drog ut mig på jul på liseberg. Tyvärr var det svinkallt så sara hetsade förbi bondgårdsdelen som jag njöt så mycket av när jag gick dit med kvinnofolket i klassen för något år sedan. Jag minns inte vilka det var men det finns bilder. Men det är ju alltid lika roligt att fiska upp tvåkronorsgosedjur och Sara fick dra bort mig från automaten etersom hon fruktade för min hälsa. Jag skulle lätt kunna bli spelberoende.
Sedan såg vi på space jam till saras förtret ("men dubbningen SUGER"). Anton är min allierade. Hooray.
Det blir till att återvända till kortedala idag och vi får väl se hur det går. Men först ska jag drömma mig bort bland chokladkola och pepparkakor, kanske klä julgranen också.
För den delen har min pappa blivit en riktig gamer. Han berättade om att han "träffat sina internetkompisar irl". Jag skällde ut honom för att träffa människor från internet och lärde honom förkortningen afk också vilket han går runt och abusear hela tiden nu. Igår när vi satt och såg på film och han kom hem från sin konsert med mor (Pernilla Wahlgren och hennes sydafrikanska kör) kom han in i vardagsrummet och hojtade "ni måste flytta på er, jag har varit AFK HELA KVÄLLEN". Vart håller världen på att ta vägen. Senast tre sekunder sen kom han in i köket och ropade "DU är inte AFK du, du sitter ju som klistrad vid tagentbordet". Han behöver nog en förkortning till.
Efter fredagen från helvetet så var en lördag utan bitterhet och elaka kommentarer väldigt välkommen. Även om jag fick gå upp tidigt som fnah för att fika med olof på tintin och diskutera vilken dinosaurie som egentligen är bäst ("t-rex är så sjuuukt överskattad"). Sedan bar det av mot solängen där jag gick första ronden mot hemköp med mamma och kom hem med fyra kassar julmat. Sedan satte vi pepparkakdegen, jag gjorde ischoklad och vi kokade knäck som blev otroligt lyckad. Vad kan man förvänta sig, vi är ju proffs.
Eftersom jag går på penicillin satt jag hemma lördagskvällen i solängen förbittrad. Sara och anton vanton kom förbi och åt av min cheesecake och drog ut mig på jul på liseberg. Tyvärr var det svinkallt så sara hetsade förbi bondgårdsdelen som jag njöt så mycket av när jag gick dit med kvinnofolket i klassen för något år sedan. Jag minns inte vilka det var men det finns bilder. Men det är ju alltid lika roligt att fiska upp tvåkronorsgosedjur och Sara fick dra bort mig från automaten etersom hon fruktade för min hälsa. Jag skulle lätt kunna bli spelberoende.
Sedan såg vi på space jam till saras förtret ("men dubbningen SUGER"). Anton är min allierade. Hooray.
Det blir till att återvända till kortedala idag och vi får väl se hur det går. Men först ska jag drömma mig bort bland chokladkola och pepparkakor, kanske klä julgranen också.
För den delen har min pappa blivit en riktig gamer. Han berättade om att han "träffat sina internetkompisar irl". Jag skällde ut honom för att träffa människor från internet och lärde honom förkortningen afk också vilket han går runt och abusear hela tiden nu. Igår när vi satt och såg på film och han kom hem från sin konsert med mor (Pernilla Wahlgren och hennes sydafrikanska kör) kom han in i vardagsrummet och hojtade "ni måste flytta på er, jag har varit AFK HELA KVÄLLEN". Vart håller världen på att ta vägen. Senast tre sekunder sen kom han in i köket och ropade "DU är inte AFK du, du sitter ju som klistrad vid tagentbordet". Han behöver nog en förkortning till.
Kommentarer
Trackback
