Rulett

Åter i rummet på söder. Vi skjuter upp vindrickningen i fönstret tills imorgon och kvällen ska bli pizzabakning, en bra film och en ren Linnea. Vi har promenerat och jag har köpt silverskor på myrorna, bestämt mig för att slänga mina pengar i sjön. Livet är fint och jag lyssnar på resistansen och bara ler över att jag varit där, vrålat in kommer gösta, fått öl, dansat, sjungit med, skrikit och däckat i en solstol i ett utställningstält på ett torg i malmö. Men även oändliga tågresor mot borås som var fulla av förväntan och påvägkänslan som idag bara svider av artärerna och det enda som piggar upp är Ompa til du d/or.

För övrigt läser jag mail om mig själv som folk skrev när jag gick i ettan. Det står att jag är en rebell, att alla är avundsjuka på mig, att det första man la märke till med mig var på ena eller andra sättet mitt hår (rött eller långt eller tofsarna eller flätorna). Det är även självklart att anthony är mannen i mitt liv, att jag är grov och rödhårig, humor, att man kan lita på mig. Annat ploppar upp, folkparksminnen och att alla vet om mina andranamn. Jag vet inte varför. Men det gör mig glad att läsa och som en kär och inte alls förlorad vän sa igår så är det precis sånt man ska göra.

"Alltså, det är den ultimata kicken att inte vara hatad"
"?"
"Eller alltså för mig"
"öh, ja, nog mest för dig"

factnotfiction - bris, bris, pusta meg i nacke, de bli kallt i fracken, kom bris, ge meg frid (ta veck fra meg minne)

save yourself

(Jag vet inte riktigt vad den där frånvarande blicken betyder eftersom jag inte varit med tillräckligt länge men jag tror mig kunna läsa den ganska bra)

Jag är i sthlm och sitter på hjärtegetens rum på söder och äter upp hennes lyxglass (äsch, jag köper ny åt henne). Det bara blev och ju längre bort tåget kom från Göteborg, desto mer välbehövt kändes det. Jag har redan börjat skriva listor över allt bra som måste ske när jag är här och det verkar som om vi inte kommer ha en enda minut till att vara stilla. Fast det kommer bli. Stilla och tyst på det där sättet som det bara går att ha det med människor som är lugn, och som känner en så bra att ord inte behövs.

Det blir försök i att skapa avstånd till helgens galenheter. Det ha gått för långt och jag vet inte om jag vågar ens andas längre. Det handlar om att fläta ihop sin själ med en annan och det är ingen knop som sedan knyts upp på en dag. Det märks på mig när jag sover och jag är glad att jag vaknade någorlunda tyst alla gånger inatt.

James Morrison den jävlen som stalkat mig på tåget sitter med mig även nu och berättar för mig att jag borde lämna saker och ting ifred, men att han förstår mig om det är svårt och man får helt enkelt sucka och konstatera att (det inte bara är) min hjärna som snurrar just nu. Men samtidigt går det inte att stå emot och som viskningarna i natten sa så är jag egentligen inte bra på det här, accepterat, men jag förvånar mig själv med att känna en viss oro vid tanken.
(Gårdagens känsla var en blick. Ingen såg den utom jag, men det brände till)

Massor av tankar om vart jag tar vägen. För jag var ärlig när jag sa att jag aldrig varit bättre än nu, även om det kanske inte verkar lovande så kan jag inte säga nej till känslan som ligger i att läsa ordböcker, dricka morgonte och lyssna på beatles till rökelse.

((((((Hur många gånger har hon spelat denna låten?
Nej, det får vara nog nu med att stå och stampa,
vakna flämtandes och strypas av mardrömsgråten
Trots konstaterande att alla har saker att bära
ser han inte hennes blick som en varningslampa
vad som drabbar de som råkar komma för nära
hon ser ut på en klarblå himmel, finns mer att ge?
även om hon hoppas vågar hon inte svära
orättvist nog går det bara att vänta och se
(och väntan är något hon aldrig skulle begära)
hon skakar huvudet, trött på sin jävla distans
till sig själv, tar genvängar förbi allt som brukar tära
för denna låten får det att kännas i bröstet någonstans))))))


factnotfiction - so why don't you save youself?

love you a little less then before

Underbara kväll. Hannah och våfflor med arnold och 40 minuter bekräftelse. Det är jävligt fint nu. Ny mp3 som ska knös full och en biljett till sthlm bokad. Påsken verkar bli sjukt party. Linnea verkar må bättre. Dessutom lovar söndagskväll en olof och sedan lite pirr i magen över att slippa sova ensam.

"NU SKA JAG FAN HEM, JAG TÄNKER INTE KOMMA UT FÖRRENS DU KÖRT FRAM BILEN"
"linnea, vi är i badrummet"

factnotfiction - I refuse to be so hard on myself this time

shittfuck

Vad fan gjorde jag igår? otäcka sms och samtalslistan ser inte heller bra ut. Men skit jävla samma. Jag ska äta scones till frukost i min ensamhet och se på mtvbakistv. Herrejävlar vad fan gjorde jag igår egentligen.

igår var en jättebra dag egentligen. Goldiefika med massor av asgarv, en nypiercad utter, en saknad hjärteget, en underbar hannah, en andreas som smsade kärlek, en karaeokepub som då tyvärr flippade ut. Idag är det jag och en trasig james morrison, en fortfarande full johannes som säger att jag aldrig ska försvinna och att det är okej att ha en själ som saknar så mycket att det känns som skärmaskinen på jobbet fastnat i hjärtat istället för i tummen. Så jävla värdelöst. Jag vet inte om jag förväntas något, men alla vet att jag inte är så jävla nöjd som jag trycker på och jag saknar hans lukt och hans händer mer än jag någonsin skulle erkänna för mig själv. Jag vet att jag gjort rätt, och jag vet att när felicia säger att det största man kan göra för sig själv är det jag just gjorde, har hon rätt. Men det är så jävla orättvist, för varje steg jag tar bort från den där lägenheten rostar allting inombords ihop lite mer. Det finns inget jag inte skulle göra sjunger han, och jag känner igen mig. Nej fy fan. kryssklick på mediaplayer och frukost. Nu ser jag vart dagen tar mig.

factnotfiction - det som man inte minns har aldrig hänt

up in my lonely room

"Här står en flicka och drömmer"
 Hon tittar upp från bananerna. Han har rutig keps och bryter på finska. Ler.
"Ja, du det gör hon nog" säger hon och ställer ner sin tomma kartong på vagnen.
"Är hon nykär?"
De skrattar. Hon påminns om någonting som liknar känslan av saft i grannens trädgård som liten. Det var länge sedan någon tilltalade henne på det sättet. Och det är så underbart att bara få skratta med någon man inte ens känner vid namn.
"ser jag nykär ut?" frågar hon med det där tandleendet hon aldrig riktigt låter slippa fram annars.
Större leenden. Lite lurigt ser han på henne och liksom synar henne genom den förtunnade hinnan som verkar ligga mellan ögonen och själen idag.
"Nejmen någon tänker hon allt på"
All bittert ointresse som vanligvis kantar hennes synfält försvinner i periferin och  de bara tittar på varandra. Han nickar och knallar vidare och hon går för att hämta en ny låda bananer.

(Och vad är väl hetare än en blyg pojke med sandfärgat hår, som sjunger med en röst så stark att man bara går under? överraskningsmomentet gör kicken.)

factnotfiction - but I don't want you now

if I never see your face again

(not worth the aftermath
and it really makes me wonder if I ever gave a fuck
)

Jobb jobb jobb jobb jobb
Jag vet att det är bra för mig
använda hjärnan till annat än att umgås med mig själv
vilket aldrig är annat än destruktivt

(and it's all behind the feeling
and I don't belivie it's true anymore
sometimes I wonder if it even makes a difference to cry)

(my sister went to stockholm and I went crazy, goodnight sweetheart goodnight)

factnotfiction - i don't mind

You can't push me to far

Kikki; where I don't wanna love you säger:
jag äcklas av mig själv när jag är såhär svag

Kalla det var man vill men jag tänker inte krypa. Det skulle inte leda någonstans, och det är egentligen inte det jag vill. Det är bara svårt. Jävla in i helvetes svårt. För varenda steg som tas i rätt rikting drar bara åt taggtrådssnaran som långsamt river upp min hals. Jag tänker inte låtsas som om något annat för att fördröja komplikationer. Det är sant. Det är jävligt lång tid, och du är inte mer än summan av dina erfarenheter. Och allt detta är en för stor del av mina.

Kikki; where I don't wanna love you säger:

jag vet att det är en bra sak

Kikki; where I don't wanna love you säger:

jag vet att det är rätt

Kikki; where I don't wanna love you säger:

men varför gör det så jävla in i helvete ont?

Kikki; where I don't wanna love you säger:

det är så felkonstruerat



factnotfiction - there's a space in my heart, where I don't wanna love you

(allt bra som getts till mig ska skava upp själen tills jag betalat)

I't not real until you feel the pain, and nothing ever hurt like you

Minst sagt en bra dag igår. Även om den slutade med en borttappad kaka, ihopkrupen under ett skrivbord med james morrison i öronen (when you lower me down, so deep I can't get out) så vet jag att det är en fin sak. Fint att få sova, fint att få vakna, fint att ligga på soffan och ha ett ansikte vilandes mot axeln. Tandläkarbesöket gick bra, jag luktade inte bakis, men såg galen ut, och det blev nog inte bättre av att mor och dotter promenerade svärandes och skrattandes ner för utlandagatan.

Jag har tappat allt vad poesi heter men det känns fint med mail, blickar, läppar, sms som viskar att någon är tillbaka. Mischchchcsss-mashchshch av braighet:

---ang. sex
"Va allvarligt?"
"Jag tycker det var ganska tydligt"
---ang. whereabouts
"jag var på fest igår"
"Så du vaknade på hisingen?"
"va?, hur vet du?"
"Det är där man hittar dig dagen efter hör jag"
---ang. livsinställing
"jag orkar inte"
---ang. smycken
"det står ju saker, typ 'hope', 'happy' och sånt jävla skräp"
"på den här står det suicidal"
"vaaaa, allvarligt?"
"nej vad fan tror du"
----ang. uppskattning
Världen blir mer levande när du är i närheten, på något sätt.

Nu blir det mighty boosh innan jag ska dansa och våffla med hannah the love.

factnotficiton - but I want you, I want you, I want you so much more than I should

the last train

En helt fantastisk eftermiddag som kantades av underbaraste Åsa, världens mäktigaste kaka och hannah the love. Jag älskar att dansa vindhäxors cptransdans som bara får en att slapptna av i hela kroppen och röra sig på sätt man inte trodde gick. Jag ska rulla magen lite ikväll innan jag somnar så att jag får kläm på den där jävla liggande kamelen.

Det blev en jävligt allvarlig övningskörning men nu känns luften rensad och jag får vara "ifred" igen. Det blir en hel del tankar om stämning. Och det har blivit bättre, det har det verkligen. Det känns och märks och jag är tacksam för det, även om det känns som om det är en sådan liten sak att ingen annan kan se det. Jag är småförvirrad av allting som tycks snurra runt runt runt men trivs rätt bra med det och imorgon består bara av människor som gör mig glad. Mihi. Nu ska jag duscha och sedan lägga fram kläder tills imon. Mysipysimys. Imorgon blir det morgontv med lillebror. Vi ska se på massor av bra mb och mysa med müsli och fil.

factnotfiction - you can't play on broken strings (and I love you a little less, than before)

But Ms. Black Eyeliner, you'd look finer with each day in hiding

Självklart är sorgen över musiken större än den över sötis zen. Men vilken lycka det är med youtube och att bara kunna lyssna på allt det där som faktiskt ju inte är förlorat. Snubblade in över en gammal poplåt som varit med mig sen ettan och som i stort sett handlat om alla jag någonsin känt (en i taget). Och sedan Löveli say anything som bara får mig att vilja skrika rakt ut och röja a la brown eyes i hué.

Igår var en riktig misär som bara blev det bästa möjliga. Efter förbjudet många timmar på jobbet och kassapsykos drog jag hem till johannes som bara erbjuder närhet, kramar, te och sedan över till kollektivet där robin och teo och martin beck väntade, mös vidare. Vi bakade en kanel, vanilj, choklad, kakao, jordnötsmörkaka som var både grön och spyfärgad men smakade ljuvligt och vänskapligt. Sedan blev jag frälst av mighty boosh (<3) och drog mig till önskeväder där Arnold väntade förväntansfylld och spänd på mig. Jag kan väl inte direkt bli anklagad för att vara fysisk, men en hand viskade If it bleeds we will absolutly kill it.  Och även om det blev en morgon som inte bara var kvav av solsken genom persiennerna så fick jag veta att jag fortfarande är vacker i förmiddagssolen som skiner in i ögonen på en i köket i på andra våningen klockan elva. Jag vet inte riktigt varför jag aldrig kan vara tyst. Men tankar om krusbär och hängbjörkar virvlade runt med kramar och ord som man inte kan svara på annat med än att vara tyst.

Resten av dagen lovar Åsa, hårfärg, kaka (JA JUST DET), dans, hannah the love och sedan lite sömn förhoppningsvis. Imorgon blir, om möjligt att det får förekomma så mycket bra på en gång, en oerhört realistisk illusion av kvalité. Jag har hört att kanalen är ett bra gömställe.

factnotfiction - we can sit and watch as my hair grows

(When I watch you, wanna do you, right where you're standing
right on the foyer, on this dark day, right in plain view (oh yeah))

Ben and Jerrys

Min mamma lyckades med konststycket att få mig att köpa glass av den seriösa deprimerade typ (cookiedough av b&j) och sedan ge mig den där blicken som bara skriker andra året på gymnasiet, båda inom en halvtimme. "Men du vill väl inte bli tjock". All bakglädje (natten skulle innebära en mördegsbotten fylld av äpple med chokladsmulor och mandel med vaniljvisp till) bara rann av. Det blir inget bad ikväll, ingen gudfadern och ingen sluta bry sig om världen för en minut.

Nog med gnäll. Jag är bättre än att starta ett krig av den skrattretande typen och bygga väderkvarnar av patetiska ord.

(Förövrigt var gårdagens middag så fin. Allt var så fint och jag fick till och med känna mig fin på ett sätt som var länge sen. Underbaraste var att stå på balkongen och bara känna kallt siden mot kroppen, vindstilla, tidig vår som liksom slingrar sig runt halsen. Att vända sig om och bara se in på de levande ljusen, mest fantastiska hannah som sitter i sin balklänning och kämpar i sig soppa och är så vacker att man kan dö, mikael som dragit upp slipsen och skrattar, och så de bruna ögonen som liksom bara lyser av något odefinierat som jag bara inte kan se mig mätt på. Musiken som ger dimensioner och nostalgi till en minut som ännu inte passerat. Man kan rysa av mindre.  Även om mina trosor inte är en medeltida katapult (ERHM) så känns det bra att få vakna klockan halv sju på morgonen till ett leende som bara visar att allt är okej)

factnotfiction - and when I see you I really see you up side down
, but my brain knows better, it picks you up and turns you around

(nu ska jag fan lyssna på cher och dansa som i cost of living)

ONE MORE TIME

Jag och daft punk firar morgon, med dusch (praise the lord) . Jag måste skaffa en stereo i badrummet. Måste måste. Och färga håret, men det får dröja eftersom jag ju faktiskt har ett jobb också. Jag samlar nostalgistenar som pärlor i en ask och tänker på hur vi färgade håret tillsammans med vårt kobajs. Det finns så mycket fint i mitt liv som jag aldrig funderar över. NU är en typiskt bra tid att fokusera.

Förövrigt provade jag den gröna sidenklänningen. Omfg. Jag är ju snygg på riktigt. Ikväll blir det fan fancy jävla shitt säger jag. Men tills dess är det jag och flight of the concords.

ALLA SKA TITTA: http://youtube.com/watch?v=wN0oDnoc3-c&feature=related

factnotfiction - We're in the bathroom baby, brushing our teeth, thats's all part of it, schischischischi, that's foreplay, foreplay is very important, than you go recykeling, which is not part of the foreplay, but still very important

(nu ska jag vara patetisk och lyssna på death cab)



like lemondrops

fanfanfan

natten är jävligt lång
jag försöker fokusera på ett vietnam med israel kamakawiwo'ole och en hjärteget

menfandå förbjudna tankar smyger sig in och jag hatar hur det uppfyller hela mig tills jag inte kan andas
det gör ont att göra rätt sa en utter till en räv
(I've got a cold in my feet, my feet are cold, jag gjorde rätt, my feet, ångrar inget, a cold, cold, rätt, in my feet)
och det är klart att jag aldrig ens skulle antyda något som ens kan misstas för det
men fan vad det svider ochfanfanfanförmörkret som bara tycks väga flera ton och pressa ner mig mot kudden
(hade du tyckt om att se mig sån här? jag kan inte bestämma mig för vilket jag tror, troligen)
skärmen på datorn ger en ruta av svagt ljus
(det är fortfarande tyst, inte ens mina fingrar kan ta sig igenom vakumet, andetag)

men denna räven kan inte rulla ihop sig och bli så liten att hon försvinner i natt

One good man

Dagen idag ska präglas av sin finaste stund, glassätande i vasaparken med michaela. Det är alltid lite för kort och alltid mest fint. Tack.

Dessutom är det inte okej att vara gammal och jävligt dryg.

"HAR ni BARA ekologiska bananer?"
"Mjah, nej"
"VAD ÄR DET HÄR DÅ?"
"en Chiquita"
"och VAD kostar DEN?
"Tja...*tittat på skylten* 24,90 kilot uppenbarligen"
"MEN VAD STÅR DET HÄR?"
"Tja...*läser på etiketten* det står att de arbetar för att bevara regnskogen"
"VART?"
"I colombia antar jag eftersom det är där den odlas, eller någon annanstans i sydamerika"
"Varför inte i Sverige?"
"Ja, vi har ju tyvärr ingen regnskog i sverige, bara urskog, men den skiter ju alla i"
"JO I SMÅLAND FINNS REGNSKOG"
"....jaha du"
"MEN DET RÄ SÅ DÅLIGT, JAG VILL INTE RÄDDA NÅGON REGNSKOG DET ÄR BARA ERAN GENERATION SOM SYSSLAR MED SÅNT TRAMS"
"Ja, det är sant, ingen över femtio borde behöva bry sig om miljön, det har ju gått så jävla bra hittils"
"JA JAG TYCKER DET ÄR SÅ DUMT"
"JAMEN TYCK DET DÅ, NU SKA JAG JOBBA, LYCKA TILL MED DINA JÄVLA BANANER"
"MEN JAG VILL JU INTE KÖPA EKOLOGISKT"
"MEN DET ÄR DET SOM FINNS. HEJ. DÅ."

Imorgon blir det seriös middag och bara underbar ta det lugnt kväll på önskevädersgatan. Jag njuter av tanken på en kavaljer i kostym. Och du, Stay out din subba. Du har gjort ditt.

factnotficiton - one good man, ohh ain't much honey, ain't much

det sista du Någonsin hör från mig

jag dör. jag kan inte sluta skratta. tack för de här åren. De har verkligen varit de bästa i mitt liv även om du tagit ner mig så många gånger. Du var fantastisk. Det var du verkligen. Men samtidigt så säger alla dina sms och mail och allt det där som är "det sista jag någonsin hör från dig" att jag gjorde rätt. Jag älskade dig, över allt och på fler sätt än du någonsin kommer att förstå. Men jag är bättre utan dig, bättre än dig.

Eftersom det sista mailet ändå ligger uppe på kommentarerna och i helgondagboken och i helgongästboken så är det nog inget fel i att klistra in det här. Läs och njut (jag har highlightat de bästa bitarna):

Jag hoppas att du är nöjd med vad du har åstadkommit. Jag förstår nu varför du tog så illa vid dig när jag kallade dig JÄVLA LÖGNARE!

Allt på grund utav ett misstag och så var det verkligen fallet.
Om jag ska vara ärlig så såg jag redan igår det på dig när vi pratade och jag frågade om Erik-incidenten var sann.
Självklart ljög du mig rätt i ansiktet och sa att den inte var det, som vanligt.
Det komiska med det hela är att jag har lärt mig hur du ser ut när du ljuger. Du är så lätt att läsa och det är konstigt att ingen annan ser när du börjar blinka med dina ögon när du uttalar din lögn.
Börjar även förstå mer och mer och även känna en viss form utav sympati för dina såkallade "psyko-ex".
Även om de inte var det från början, fick Du dem att bli det. Om inte annat har du alltid framställt dem som det, förmodligen för att dölja dig själv.

Jag tänker inte bli ditt psyko-ex, Du är redan Mitt!
Jag tycker synd om dig att du har så dåligt självförtroende och att din moderata, barnsliga, omogna, (till viss del psykiskt sjuka) familj speglar sig såpass mycket i dig. Jag säger inte att jag är en bra människa, jag har mängder med brister. Men jag försöker iallafall förändra mig så gott jag kan att inte stanna kvar i gamla mönster, som i slutändan bara kommer skada och drabba en själv.


Jag älskade dig.
Det gör Jag inte längre.
Allt jag hade kvar från dig är borta, slängt, bortkastat, kvarlämnat på spårvagnen, sönderskuret.
Detta är det sista du hör från mig, det sista du såg utav mig var på Rummet.


Den största lögnen jag sa till dig var de gånger då jag sa att du var bra i sängen. Jag brukade för det mesta vilja ha det överstökat, varför tror du att jag har svårt för att hålla tillbaka.
Annars inga lögner.


jag ska fan börja säga det här är det sista du någonsin hör från mig varenda gång jag går ut ur ett rum
- Juki

factnotfiction - jag kunde inte bry mig mindre

a rose is still a rose


Underbar schlagerkväll även om jag som vanligt inte kunde låta bli att göra bort mig, och då menar jag inte att jag stod och vrålade med i CARA CARA MIA när vi spelade schlagerspel. Underbart att bara få vrålskratta med sandra, prata allvar med åsa, klappa på lillsara, sjunga med lovajs, äckla sig med filip och vråla FETMA med cam. Idag är iaf jobb och kör och jag vet inte vad. Vi håller alternativen öppna mest och försöker vara ödmjuka inför framtiden.

Det är mest som om alla skyltar och personer man frågar säger samma sak men jag går runt i en ring istället för att ta ett steg åt något håll. Alla tecknen skriker förändra dig nu som timbaktu sjunger.


(Något efter detta skrevs för ett tag sen)
...babygirl, your still a flower


factnotfiction - the name is so nice, you got to say it twice

he doesen't look a thing like jesus

Det blev väldigt förvirrat genom alla glidmedels och vindimmor. Jag och min gamla vän foot återförenades vilket ledde till en natt som bara jag vet inte alls. På väg hem på spårvagnen tänkte jag att det är en vacker sak att promenera i ett vårigare göteborg klockan åtta på lördagsmorgon och att det var något jag borde syssla med oftare.

Det är för övrigt är afasi och filthy husgudarna

[ han sliter i hennes kläder
och hon skriker förgäves
(men i vanlig ordning är det ingen
som kan höra dig), åh, om några
timmar är det lördagkväll
]


Factnotfiction - nu vill jag slippa skämmas för fläcken på min tröja

are you calling me darling?

Som vanligt blir livet allt mer förvirrande, spec när hjärnan inte ens ger mig rast på natten. Men gudars vad helgen verkar lovande. Bara två dagar jobb kvar. Happy!

Och hur kunde jag sluta lyssna på porcupine i den utsträckning jag gjorde? ändring ändring.

factnotfiction - wedding nails

HIT ME WITH YOUR BEST SHOT

ojoj vilken dimma det blev. suddisuddi. dags att gnugga stekoset ur ögonen och sluta möla i mig socker hela tiden.

men helgen lovar en lördagsmorgon utan jobb (scones?), sexparty hos michaela, saradejt, melodifestival, tobiaskusinen, jobb, lite öl, rumsfest, glitterålklänningen (ja ni hörde rätt, festblåsan ska på tills lördagkväll), kyrkkonsert och LÖN.

förövrigt är känslomässig blottning ute; konstaterat av mig och hjärtegeten
och konstaterande nummer två är att jag suger på guitar hero

factnotfiction - here it begins, here is the sin, something to lie about

THATS NOT MY NAME

Idag är jag party i sinnet. även om jag bara dansar runt själv i lägenheten i mina bruna velourhotpants (ullared my love) med hosta i halsen så tänker jag känna mig nöjd. Idag stundar seriös catch upp allt vad gäller internet och jag ska anmäla mig som volontär till x antal festivaler, luncha med mamma, jobba, dra en stund till rummet. det känns som en bra dag.

Det är mycket hannah nu, mycket prat om allt och inget, men mest bekräftelse, folköl och piffigthet. Alldeles för lite felicia. Men på fredag är det LÖNEN och då blir det biljettbokning = WÖÖHH. Jag måste upp och rädda henne från hennes frukatansvärda dialekt.

Och jag ska ta tag i min själv och söka.

Lördagarna fylls allt mer av röj, och det känns som en bra sak.

factnotfiction - FILOSOFI

allt de säger är bla bla bla

jag vet inte alls faktiskt.

jag antar att det är farligt att känna sig ointressant

RSS 2.0