factnotfiction

Jag och kanye ligger hemma en fredagkväll och vilar. Tjafsar. Det är som om det finns två sfärer. En bekymmerlös meningslös sfär där jag coolar runt. Jag skrattar där, jag ligger i gräs, jag dricker kaffe och gnäller på trivialiteter. En frustrerande död sfär som är den jag egentligen bryr mig om. Där rivs känslor upp, jag tar avsked, jag känner mig så ohyggligt trött där. Jag håller isär mig själv så att jag inte börjar slåss.

Det var kallt ute idag och jag var glad över att inte behöva oroa mig för solen och att inte behöva känna mig varm avklädd och äcklig. Samtidigt saknade jag skuggan i backen där jag sitter och läser mig bok innan jag går hem. Jag hade så gärna bara velat ligga där och få gräsfläckar och känna mig lite uppslukad av något annat än mitt eget liv ett tag. Jag tänker på orangea gardiner och janis joplin på en söndagmorgon som snarare är eftermiddag. Jag gömmer mig i tanken en stund och föreställer mig hur inget annat existerar än enstaka ögonblick med total sinnesnärvaro. Jag är inte här ikväll.

facnotfiction - I'm a problem that will never ever be solved, and no matter what you'll never take that from me

Jag vaknar till beyonce i ungefär femhundra decibel. Oninja men vad gör man åt saken. De spelar tusen låtar på radion. Jag rynkar ansiktet och stör mig i allmänhet på tjocka människor som ska sätta sig på det enda en och en halvsitssätet på hela bussen som jag råkar sitta på idag. Men det är okej. Mer än okej. Idag börjar något nytt. Jag känner mig mer. Igår var för mycket. En soffkant och ihopkurad position med runnet smink sa mig att nog. Egentligen är det helt fånigt för det syns inte på mig. Men det kanske helt enkelt är så att de bästa och uppenbarligen värsta sakerna inte syns utan känns. I feel you baby som oscar wilde kanske hade sagt. Antagligen inte. Han hade snarare sagt. Jag finns här. Och jag är okej med det. Jag har sagt allt jag vill och jag menade allt. Resten är ditt problem.

factnotfiction - Keep my humble, I like this type

Jag vaknar för sent. Jag svär rakt ut. Livet går på repeat. Jag åker till skolan. Är sur. Tycker synd om mig själv. Försöker formulera något. Det går dåligt. Dricker kaffe. Snusar. Dricker kaffe igen. Skriver en rad. Suddar ut den. Försöker lyssna på någon. Tänker på något annat. Gnäller för mig själv i ett skrivdokument. Sätter på dålig musik. Läser vad jag skrivit. Suckar. Raderar det. Snusar mer. Skriver ett gnälligt blogginlägg.

Help I'm alive
Hard to be soft, tough to be tender

Jag hade verkligen behövt något att se fram emot idag.

factnotfiction - come take my pulse, the pace is like a runaway train