dalat
min dator ả valdigt snall och hjalper mig att stava ratt pa vietnameiska hela tiden. dẩrav den kónstiga stavningen pa detta inlagget.
Detta ả en ễmpelrad pa hủ man skrivẻ i vietnam. Valdigt praktíkt och làttótêligt kan jag tro
Vi ar nu i dalat vilket ar en liten (okej gánka stor) stad i det vietnameiska hoglandet. Det ả helt ỏtoligt vackẻt hảr med dimholjda berg och grona barrskogar. Vi mislyckades ratt brutalt med nationalparken. Vi fick hjalp med bussen och hallpláten av vârat undẻbâra hotell. Men nảr vi gick av pa var hallplats sa insag vi att vi var mitt ute i ingenstans och att det var typ 7 mil till dit vi skulle. Vi gav upp ratt fort och fortsatte till dalat.
Idag at vi tusen brodbitar till frukost med massor av sylt (de hả valdigt god sylt har, en rest fran fransmannen som gillade dalat massor eftersom det gar att odla europeiska grónaker har, klimatet ảr lite likt ngn sorts lagt alp landskap?). Sedan unnade vi oss en taxi i morgonkylan (det vả faktiskt kallt! det var forsta gangen jag hade kofta pa mig, och forsta gangen jag inte dog av vảrme runt nio pa morgonen). Vi akte upp till cable cảren - en sorts sittlift som var en liten glaslada som man satte sig i och akte over lite berg och dalar. Felicia som ảr gravt họdrađd fick ett nervost sammanbrott forst men lugnade sedan nẻr sig nagorlunda. Hon var sa duktig.
Val nêdanfor sittlìften promenerade vi runt en sjo och tog en massa kỏrt och pratade om varen. Det ar skont att jag inte reser helt ensam, sa att man far ngn att vadra tankarna med. Jag hoppas verkligen att de vill ha mig pa skrivarkursen i kungalv, jag tycker det skulle vâra sa grymt roligt.
Hur som promenerade vi upp till bao dai (den sista vietnamesiska kejsaren)s sommarpalats. det var typ en vietnamesisk version av gunnebo slott. ganska epigt med andra ord. Men det absurda var gigantiska plàstfiguer som de hade i tradgarden. De hade en 1,5m hog plasthugo (ni vet trollet i datápelet, "sista chansen nu"). Vem vill ens ha det??
som om vi inte hade fatt nog med knas sa gick vi till ett stalle som kallas crazy house och ar ett êxempel pa vietnamesiska surrealistisk arkitektur. Det var som att ga runt i alice i underlandets varld och de hade stora djur med roda lampogon mellan alla stubbar och spindelnat. Nar vi traskat runt sa satte vi oss pa var sin svamp och vilade oss. Da inser vi att musiken som spelas ar en sorts klingklong/klassisk musikversion av abbas "sos" och "supertroper". Det enda som var knasigare var nar vi akte buss har om dagen och de spelade ace òf bace (de hảr alltid pa en tv langst fram i alla bussar, med kâraeokevieos). Det ar sannerligen ett konstigt land.
Sen har dagen inneburit en hel del sloande och en promenad genom stan for att hitta mat och lite kakor (jag har borjat fundera pa om mitt nya sockersug snart kommer overga i ett beroende, men men pa semestern far man lyxa till det).
Imorgon ska vi ga runt sjon och titta pa lite botaniska tradgardar. Sedan bar det av till nha trang. tjolahopp
Detta ả en ễmpelrad pa hủ man skrivẻ i vietnam. Valdigt praktíkt och làttótêligt kan jag tro
Vi ar nu i dalat vilket ar en liten (okej gánka stor) stad i det vietnameiska hoglandet. Det ả helt ỏtoligt vackẻt hảr med dimholjda berg och grona barrskogar. Vi mislyckades ratt brutalt med nationalparken. Vi fick hjalp med bussen och hallpláten av vârat undẻbâra hotell. Men nảr vi gick av pa var hallplats sa insag vi att vi var mitt ute i ingenstans och att det var typ 7 mil till dit vi skulle. Vi gav upp ratt fort och fortsatte till dalat.
Idag at vi tusen brodbitar till frukost med massor av sylt (de hả valdigt god sylt har, en rest fran fransmannen som gillade dalat massor eftersom det gar att odla europeiska grónaker har, klimatet ảr lite likt ngn sorts lagt alp landskap?). Sedan unnade vi oss en taxi i morgonkylan (det vả faktiskt kallt! det var forsta gangen jag hade kofta pa mig, och forsta gangen jag inte dog av vảrme runt nio pa morgonen). Vi akte upp till cable cảren - en sorts sittlift som var en liten glaslada som man satte sig i och akte over lite berg och dalar. Felicia som ảr gravt họdrađd fick ett nervost sammanbrott forst men lugnade sedan nẻr sig nagorlunda. Hon var sa duktig.
Val nêdanfor sittlìften promenerade vi runt en sjo och tog en massa kỏrt och pratade om varen. Det ar skont att jag inte reser helt ensam, sa att man far ngn att vadra tankarna med. Jag hoppas verkligen att de vill ha mig pa skrivarkursen i kungalv, jag tycker det skulle vâra sa grymt roligt.
Hur som promenerade vi upp till bao dai (den sista vietnamesiska kejsaren)s sommarpalats. det var typ en vietnamesisk version av gunnebo slott. ganska epigt med andra ord. Men det absurda var gigantiska plàstfiguer som de hade i tradgarden. De hade en 1,5m hog plasthugo (ni vet trollet i datápelet, "sista chansen nu"). Vem vill ens ha det??
som om vi inte hade fatt nog med knas sa gick vi till ett stalle som kallas crazy house och ar ett êxempel pa vietnamesiska surrealistisk arkitektur. Det var som att ga runt i alice i underlandets varld och de hade stora djur med roda lampogon mellan alla stubbar och spindelnat. Nar vi traskat runt sa satte vi oss pa var sin svamp och vilade oss. Da inser vi att musiken som spelas ar en sorts klingklong/klassisk musikversion av abbas "sos" och "supertroper". Det enda som var knasigare var nar vi akte buss har om dagen och de spelade ace òf bace (de hảr alltid pa en tv langst fram i alla bussar, med kâraeokevieos). Det ar sannerligen ett konstigt land.
Sen har dagen inneburit en hel del sloande och en promenad genom stan for att hitta mat och lite kakor (jag har borjat fundera pa om mitt nya sockersug snart kommer overga i ett beroende, men men pa semestern far man lyxa till det).
Imorgon ska vi ga runt sjon och titta pa lite botaniska tradgardar. Sedan bar det av till nha trang. tjolahopp
Kommentarer
Postat av: börje nr 1
Så är det. Lite träning uppe på huvudbygget gör susen. Synd att inte Felicia var här och jobbade
/Börje
Trackback
