Jag är ett geni
Jag har just bakat de snyggaste och hetaste cupcakesen. Chokladkakor med vit chokladtopping. I kokboken hittade jag mina dollar också. För det är ju precis där man brukar förvara pengar. Suck på mig. Men men. Sensmoralen är att om du frossar och blir tjock så händer det dig bra saker.
Dessutom har jag lyckats snajsa till bloggen lite. Den blev sådär men duger helt klart som en början. Tänkte hitta en schysst färg till rubrikerna och fixa en snygg header. Den är fortfarande rätt epig jämfört med typ, alla andra i hela världens bloggar, men den tar sig ändå. Mm.
Idag har jag varit fröken duktig och planerat massa vietnam med felicia, diskat, dammsugit hela lägenheten och städat i sovrummet. Sweetness. Och bakat kakorna då. Allt ackompangerat av Lily Allen. Thank you gustav som gett mig massa bra, konstig och inte alls särskilt konstig musik. Älska Knock 'em out.
"nah, I gotta go cause my house is on fire
I've got herpes, err no I've got syphilis, AIDS, I've got AIDS, AIDS!"
Om gårdagens helvete blir det inte mycket skriverier eftersom detta numera är en allmän och censurerad blogg. Suck. Can't keep anything to yourself now a days. Men det fanns bra saker. Som att luncha med mamma på la gondola. Tydligen var det Göteborgs första pizzeria. Det var en av två i hela stan när hon flyttade hit och de brukade åka ner dit från chalmers och luncha för 15kr per pizza. Sjuk tanke. I typiska småstadssverige är det två saker som finns i varje stad, även om det inte finns något annat, alltid en frisör och en pizzeria. Minst. Ofta en frisör och två pizzerior.
Men men nu ska det bli till att glasera kakorna och laga lite seriös mat. Kaksmet till lunch tolerar inte mamma, Robert som verkar ha bestämt sig för att bevaka mina matvanor. Blöh. Jag har inte sämst fantasi i Sverige när det gäller att laga mat. Men jag är inte överdrivet seriös heller. Någon jävla måtta får det vara.
Idag blir det nog även målning av vårat vardagsrumsbord, uppspikning av hyllan i köket(?) och taveluppsättning. Jag är uppe i varv och hetsar action. Har även börjat läsa sista färden till phnom penh. Inget amazing men en väldigt trevlig bok. Har massor på bokchecklistan kvar innan jag åker. Jag tror inte ens att jag förstår att jag faktiskt ska åka bort i närmare två månader om bara två veckor. Det kommer nog bli en rätt ordentlig chock. Förhoppningsvis hinner jag inte fatta det och börja längta hem förrens jag nästan är hemma. Saknad är jobbigt jobbigt och ligger inte alls i min intressesfär.
Men men time to make some cake.
Dessutom har jag lyckats snajsa till bloggen lite. Den blev sådär men duger helt klart som en början. Tänkte hitta en schysst färg till rubrikerna och fixa en snygg header. Den är fortfarande rätt epig jämfört med typ, alla andra i hela världens bloggar, men den tar sig ändå. Mm.
Idag har jag varit fröken duktig och planerat massa vietnam med felicia, diskat, dammsugit hela lägenheten och städat i sovrummet. Sweetness. Och bakat kakorna då. Allt ackompangerat av Lily Allen. Thank you gustav som gett mig massa bra, konstig och inte alls särskilt konstig musik. Älska Knock 'em out.
"nah, I gotta go cause my house is on fire
I've got herpes, err no I've got syphilis, AIDS, I've got AIDS, AIDS!"
Om gårdagens helvete blir det inte mycket skriverier eftersom detta numera är en allmän och censurerad blogg. Suck. Can't keep anything to yourself now a days. Men det fanns bra saker. Som att luncha med mamma på la gondola. Tydligen var det Göteborgs första pizzeria. Det var en av två i hela stan när hon flyttade hit och de brukade åka ner dit från chalmers och luncha för 15kr per pizza. Sjuk tanke. I typiska småstadssverige är det två saker som finns i varje stad, även om det inte finns något annat, alltid en frisör och en pizzeria. Minst. Ofta en frisör och två pizzerior.
Men men nu ska det bli till att glasera kakorna och laga lite seriös mat. Kaksmet till lunch tolerar inte mamma, Robert som verkar ha bestämt sig för att bevaka mina matvanor. Blöh. Jag har inte sämst fantasi i Sverige när det gäller att laga mat. Men jag är inte överdrivet seriös heller. Någon jävla måtta får det vara.
Idag blir det nog även målning av vårat vardagsrumsbord, uppspikning av hyllan i köket(?) och taveluppsättning. Jag är uppe i varv och hetsar action. Har även börjat läsa sista färden till phnom penh. Inget amazing men en väldigt trevlig bok. Har massor på bokchecklistan kvar innan jag åker. Jag tror inte ens att jag förstår att jag faktiskt ska åka bort i närmare två månader om bara två veckor. Det kommer nog bli en rätt ordentlig chock. Förhoppningsvis hinner jag inte fatta det och börja längta hem förrens jag nästan är hemma. Saknad är jobbigt jobbigt och ligger inte alls i min intressesfär.
Men men time to make some cake.
Kommentarer
Trackback
