but it's the storm that I belivie in

Jag vet inte. Alla ord bara snurrar. Det var länge sedan jag levde under någon typ av press och liksom min föreläsare säger har den positiv inverkan på mig. Jag ska inte säga att två föreläsningar gett mig svar på alla mina frågor, men iaf gett mig begrepp att formulera den senaste tidens händelser, och hur naivt det än låter blir jag självklart förvånad över att det har hänt alla andra hundra gånger över.

Ord är det nya. De ska visst fylla tomrum. Jag är glad att det är så. Vår upplysning ska ju ligga i språket.

Det är svårt att inte minnas hur allting varit tidigare. Första dagen i ettan ekar. Kambodja ekar. Eko eko eko eko eko eko.

Men samtidigt är det så svårt att neka någon som gråter, och ett erkännande av empati strömmar och uppfyller, men resulterar alltid bara i egna tårar.

Hannah ringer. På något sätt blir allt var rollsorti tydligt och jag är avundsjuk samtidigt som glad. Allt vad jag hade velat att världen skulle ge henne har hon skaffat själv, och jag blir så stolt och pyser.

Nu ska jag läsa mer. Sen blir det öl inna da mölndal vilket bara kan bli fantastiskt. Det finns så många människor som betyder så mycket. Jag har aldrig ens insett udden av det.

factnotfiction - när man ser en överklassdam med sin lilla tax skynda förbi, då är det en tillfredställelse

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0